-Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
+Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
-Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
-märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
-ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar:
+Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
+märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
+ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar:
- C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
- <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
- M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
- META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper
+ C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
+ <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
+ M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
+ META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper
den och trycker sedan <chr>.
-Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
-Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
+Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
+För att avsluta kommandon som inte skrivits in fullt, tryck C-g.
+Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
kommando. Till exempel:
-<<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
-[Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
->> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
- Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
- fortsättningen när du är färdig med en skärmbild.
-
-Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
-skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
-bläddrar framåt i filen.
-
-Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
-i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
-med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
+<<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
+[Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
+>> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
+ Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
+ fortsättningen när du är färdig med en skärmbild.
+
+Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
+skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
+bläddrar framåt i filen.
+
+Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
+i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
+med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
->> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
+>> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
* SAMMANFATTNING
----------------
-Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
+Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
- C-v Flytta en skärmbild framåt.
- M-v Flytta en skärmbild bakåt.
- C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
- mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
+ C-v Flytta en skärmbild framåt.
+ M-v Flytta en skärmbild bakåt.
+ C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
+ mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
KONTROLL-1.)
->> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
- Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
- markören nu.
+>> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
+ Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
+ markören nu, men nu mitt på skärmen. Om du trycker C-l igen så
+ flyttas texten högst upp på skärmen. Tryck C-l igen och den flyttas
+ ner till botten.
-Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
-har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
-effektivare om du använder C-v och M-v.
+Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
+har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
+effektivare om du använder C-v och M-v.
-* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
+* GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
------------------------------
-Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
-förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
+Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
+förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
-Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna,
-men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda
-kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de
-fyra piltangenterna. Så här:
+Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna,
+men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda
+kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de
+fyra piltangenterna. Så här:
- Föregående rad, C-p
+ Föregående rad, C-p
:
:
- Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
+ Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
:
:
- Nästa rad, C-n
+ Nästa rad, C-n
->> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
- och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
- skärmbilden.
+>> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
+ och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
+ skärmbilden.
-Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P
-för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward)
-och F för framåt (forward). Dessa är de grundläggande kommandona för
-att flytta markören och du kommer att använda dem hela tiden.
+Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P
+för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward)
+och F för framåt (forward). Du kommer att använda dessa grundläggande
+kommandona hela tiden.
->> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
+>> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
->> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
- med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
- på en rad.
+>> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
+ med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
+ på en rad.
-Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
-avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
-den gör det.
+Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
+avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
+den gör det.
->> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
- flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
- flyttar markören över radslutstecknet.
+>> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
+ flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
+ flyttar markören över radslutstecknet.
-C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
+C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
->> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
- är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
- raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
- nästa rad.
+>> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
+ är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
+ raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
+ nästa rad.
-När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
-kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
-och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
-försvinner ut ur skärmbilden.
+När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
+kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
+och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
+försvinner ut ur skärmbilden.
->> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
- C-n och se vad som händer.
+>> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
+ C-n och se vad som händer.
-Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
-flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
-flyttar den ett ord bakåt.
+Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
+flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
+flyttar den ett ord bakåt.
->> Prova några M-f och M-b.
+>> Prova några M-f och M-b.
-Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
-slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
-markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
+Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
+slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
+markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
motsatt riktning.
->> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
- C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
- placeringar av markören både i och mellan ord.
+>> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
+ C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
+ placeringar av markören både i och mellan ord.
-Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
-M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
-operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
-till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
-(bokstäver, rader, etc.).
+Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
+M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
+operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
+till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
+(bokstäver, rader, etc.).
-Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
-markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
-och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
+Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
+markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
+och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
->> Prova några C-a och sedan några C-e.
- Prova också några M-a och sedan några M-e.
+>> Prova några C-a och sedan några C-e.
+ Prova också några M-a och sedan några M-e.
-Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
-M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
-inte verkar självklart är det ganska naturligt.
+Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
+M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
+inte verkar självklart är det ganska naturligt.
-Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
-(point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
-är i texten.
+Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
+(point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
+är i texten.
-Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
-kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
+Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
+kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
- C-f Flytta markören ett steg framåt
- C-b Flytta markören ett steg bakåt
+ C-f Flytta markören ett steg framåt
+ C-b Flytta markören ett steg bakåt
- M-f Flytta markören ett ord framåt
- M-b Flytta markören ett ord bakåt
+ M-f Flytta markören ett ord framåt
+ M-b Flytta markören ett ord bakåt
- C-n Flytta markören till nästa rad
- C-p Flytta markören till föregående rad
+ C-n Flytta markören till nästa rad
+ C-p Flytta markören till föregående rad
- C-a Flytta markören till början av raden
- C-e Flytta markören till slutet av raden
+ C-a Flytta markören till början av raden
+ C-e Flytta markören till slutet av raden
- M-a Flytta markören till början av meningen
- M-e Flytta markören till slutet av meningen
+ M-a Flytta markören till början av meningen
+ M-e Flytta markören till slutet av meningen
->> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
- Dessa är de kommandon som används mest.
+>> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
+ Dessa är de kommandon som används mest.
-Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
-flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
+Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
+flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
flyttar den till slutet av texten.
-På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
-använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
-också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
+På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
+använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
+också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
bli M-komma.
->> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
- Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
+>> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
+ Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
->> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
- Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
+>> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
+ Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
-Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
-terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
-och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
-slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
-lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
-använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
-att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
-lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
+Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
+terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
+och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
+slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
+lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
+använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
+att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
+lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
de mer avancerade kontrollfunktionerna.
-De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
+De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
-så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
-talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
-C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
-argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
+så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
+talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
+C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
+argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
kommandot.
-Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
+Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
->> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
- kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
+>> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
+ kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
-De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
-repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
-annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
-använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
-dess värde, gör kommandot något annat.
+De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
+repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
+annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
+använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
+dess värde, gör kommandot något annat.
C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
-till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
-ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
-skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
-uppåt.
+till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
+ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
+skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
+uppåt.
>> Prova C-u 8 C-v nu.
-Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
-tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
+Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
+tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
-Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
-MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på sidan
-av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den
-med musen kan du rulla texten.
+Om du använder ett fönstersystem, som X eller MS-Windows, finns det
+troligen ett rektangulärt område på sidan av Emacs-fönstret, en så
+kallad rullningslist. Genom att klicka i den med musen kan du rulla
+texten.
->> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
- på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
- texten beroende på var i rullningslisten du trycker.
+Om din mus har ett rullningshjul kan även den användas för att rulla
+texten.
->> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
- mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
- på hur du för musen.
+* OM EMACS SLUTAR SVARA
+-----------------------
+Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
+att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
+som tar för lång tid att utföra.
-* OM EMACS HÄNGER
------------------
+Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
+argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
-Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
-att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
-som tar för lång tid att utföra.
+>> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
+ C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
+ du avbröt argumentet med C-g.
-Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
-argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
+Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
->> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
- C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
- du avbröt argumentet med C-g.
-Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
-
-
-* SPÄRRADE KOMMANDON
+* SPÄRRADE KOMMANDON
--------------------
-En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
-använda dem av misstag.
+En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
+använda dem av misstag.
-Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
-meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
-du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
+Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
+meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
+du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
-Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
-svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
-svarar du "n" på frågan.
+Om du verkligen önskar att utföra kommandot skriver du <SPC>,
+(mellanslagstangenten) som svar på frågan. Normalt, om du inte önskar
+att utföra detta kommando, svarar du "n" på frågan.
->> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
- Skriv n som svar på frågan.
+>> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
+ Skriv n som svar på frågan.
-* FÖNSTER
+* FÖNSTER
---------
-Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
-Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
-förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
-det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
+Emacs kan ha flera "fönster" där varje kan visa sin egen text. Vi
+kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
+förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
+det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
- C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
+ C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
-Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
-markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
+Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
+markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
tas bort.
->> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
+>> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
>> Tryck C-h k C-f.
- Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
- för att visa dokumentationen för C-f-kommandot.
+ Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
+ för att visa dokumentationen av C-f-kommandot.
->> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
+>> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
-Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
-eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet
-KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x
-och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att
-göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
+Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
+eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet KONTROLL-x.
+Det finns många kommandon som startar med KONTROLL-x och många av dem
+har med filer, skärmbilder och liknande saker att göra. Dessa
+kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
* SKRIVA OCH TA BORT TEXT
-------------------------
-Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
-texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
-sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
-radbrytning.
+Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in texten.
+Vanliga tecken, som A, 7, *, etc., sätts in direkt när du skriver dem.
+Tryck på <Return> för att sätta in en radbrytning. (Det är den tangent
+på tangentbordet som ibland är märkt med "Enter")
-Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>.
-<Delback> är en tangent på tangentbordet -- samma som du normalt
-använder utanför Emacs för att ta bort det senaste tecknet du skrivit.
-Det är vanligen en stor tangent några rader ovanför retur-tangenten,
-och den är vanligtvis märkt "Delete, "Del" eller "Backspace".
+För att radera tecknet omedelbart före aktuell markörposition, tryck
+på <DEL>. Det är tangenten på tangentbordet som vanligtvis är markerad
+med "Backspace" -- det är samma tangent som du normal använder för att
+radera det sist inmatade tecknet utanför Emacs.
-Om den stora tangenten är märkt med "Backspace" så är det den du
-använder för <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som är märkt
-med "Delete" men det är inte <Delback>.
+Det kan finnas en annan tangent på ditt tangentbordet som är märkt med
+"Delete", men det är inte den vi menar med <DEL>.
-Generellt raderar <Delback> tecknet precis före den aktuella
-markörspositionen.
+>> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
+ använda <DEL>. Var inte rädd för att skriva i den här filen, du
+ kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen. Detta
+ är bara en lokal kopia.
->> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
- använda <Delback>. Var inte rädd för att skriva i den här filen,
- du kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen.
- Detta är bara en lokal kopia.
+När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
+den på raden under. Om du använder ett fönstersystem, visas små böjda
+pilar i det lilla utrymmet på bägge sidor om textmassan (i vänster och
+höger marginal) för att ange var en rad fortsätter, Om du använder
+en textterminal anges med ett bakstreck (”\”) i kolumnen längst till
+höger att raden fortsätter.
-När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
-den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
-fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
-indikerar att raden fortsätter.
+>> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
+ fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
+ fortsättningstecknet ser ut.
->> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
- fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
- fortsättningstecknet ser ut.
-
->> Använd <Delback> för att radera texten tills raden ryms på en
- skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
+>> Använd <DEL> för att radera texten tills raden ryms på en
+ skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
-radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
-resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
-skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
+radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
+resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
+skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
->> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delback>.
- Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
+>> Flytta markören till början av en rad och tryck <DEL>.
+ Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
->> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
+>> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
-Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
-gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
-skrivas flera gånger.
+Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
+gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
+skrivas flera gånger.
->> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
+>> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
-Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
-Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
-översikt över kommandon för radering:
+Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
+Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
+översikt över kommandon för radering:
- <Delback> Raderar tecknet som står precis före markören
- C-d Raderar tecknet som står precis under markören
+ <DEL> Raderar tecknet som står precis före markören
+ C-d Raderar tecknet som står precis under markören
- M-<Delback> Raderar ordet precis före markören
- M-d Raderar ordet precis efter markören
+ M-<DEL> Raderar ordet precis före markören
+ M-d Raderar ordet precis efter markören
- C-k Raderar från markören till slutet av raden
+ C-k Raderar från markören till slutet av raden
M-k Raderar till slutet av stycket
-Lägg märke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d
-följer mönstret som började med C-f och M-f. (<Delback> är inte precis
-ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
-fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
-
-Du kan också ta bort vilken del som helst av texten med hjälp av
-följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
-ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
-området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
-positionerna.
-
->> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
->> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
- längst ner på skärmen.
->> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
+Lägg märke till att <DEL> och C-d kontra M-<DEL> och M-d följer
+mönstret som började med C-f och M-f. (<DEL> är inte precis ett
+kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k fungerar
+på liknande sätt som C-e och M-e när det gäller rader respektive
+meningar.
+
+Du kan också ta bort en del av en texten med hjälp av följande
+allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill ta bort
+och tryck C-<SPC>. (<SPC> är mellanslagstangenten.) Flytta sedan till
+andra änden av området du vill ta bort. När du gör det markerar Emacs
+texten mellan markören och den plats där du tryckte C-<SPC>. Slutligen,
+tryck C-w. Detta tar bort texten mellan de två positionerna.
+
+>> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
+>> Tryck C-<SPC>. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
+ längst ner på skärmen.
+>> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
stycket.
->> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
+>> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
o.
Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
-är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
-kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning"
-(yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
-ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan
-kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
-inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas).
-
->> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
- Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
->> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
+är att "borttagen" text kan sättas tillbaka (var som helst), medan
+raderad text inte kan det på det sättet. (Du kan dock ångra en
+radering--se nedan.) Återinsättning av borttagen text kallas
+"återhämtning" (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som
+tar bort fler än ett tecken sparar undan texten (så att den kan
+återhämtas) medan kommandon som bara raderar ett tecken, eller bara
+raderar tomma rader och mellanrum inte sparar någonting (och den
+texten kan alltså inte återhämtas). <DEL> och C-d raderar i det enkla
+fallet utan argument. Med argument så tar de bort i stället.
+
+>> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
+ Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
+>> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
raden som var kvar.
-Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
-att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
+Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
+att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
-raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
-en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
-raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
-
-Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
-(Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
-tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
-plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
+raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
+en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
+raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
+
+Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
+(Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
+tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
+plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
-fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får
-flera lika förekomster av den.
+fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får
+flera kopior av den. Några andra textredigerare kallar "ta bort" och
+"återhämta" att "klippa ut" respektive "klistra in" (Se ordlistan i
+Emacs-manualen)
-Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
-tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
+Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
+tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
->> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
+>> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
-Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
-samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
+Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
+samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
->> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
+>> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
-Och hämta så tillbaka igen:
+Och hämta så tillbaka igen:
->> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
- Så kopierar man text.
+>> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
+ Så kopierar man text.
-Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
-har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
-texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
-förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
-använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
-ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
-och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
-nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
-behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
-återtagna texten där den är.
+Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
+har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
+texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
+förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
+använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
+ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
+och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
+nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
+behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
+återtagna texten där den är.
-Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
+Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
->> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
- denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
- M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
- M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
- första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
+>> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
+ denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
+ M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
+ M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
+ första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
prova med positiva och negativa argument till M-y.
-* ÅNGRA
+* ÅNGRA
-------
-Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
-upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
+Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
+upphäva ändringen med ångra-kommandot C-/.
-Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
-utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
-repetition upphäva ett kommando till.
+Normalt kommer C-/ upphäva förändringen som gjordes av det sist
+utförda kommandot. Om du repeterar C-/ flera gånger kommer varje
+repetition upphäva ett kommando till.
-Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
-inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
-och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
-upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
-för att ångra inskriven text.
+Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
+inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
+och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
+upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-/ som behövs
+för att ångra inskriven text.
->> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
- igen.
+>> Ta bort den här raden med C-k, hämta sedan tillbaka den med C-/.
-C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
-som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
-olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
-Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
-C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
+C-_ är ett alternativt ångra-kommandot. Den fungerar exakt på samma
+sätt som C-/. På vissa textterminaler skickar C-/ faktiskt C-_ till
+Emacs. Även C-x u fungerar precis som C-/, men är inte lika enkelt att
+skriva.
-Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
+Ett numeriskt argument till C-/, C-_ eller C-x u medför upprepning.
-Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
+Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
-någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
-ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
+någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
+ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
* FILER
-------
-För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
-den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
-avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
-denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
-
-Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
-sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
-kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
-undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
-med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
-nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
-
-Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
-som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
-"--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
-filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv"
-och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
-du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
-
-En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
-vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
-från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
-att du gett kommandot
+För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
+den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
+avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
+denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
+
+Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
+sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
+kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
+undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
+med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
+nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
+
+Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
+som börjar med minustecken, och som startar med "--:-- TUTORIAL.sv"
+eller något snarlikt. Denna del av skärmbilden visar normalt namnet på
+filen du besöker. Just nu besöker du din personlig kopia av
+vägledningen till Emacs, vilken heter "TUTORIAL.sv". Vilken fil du än
+är inne i så kommer filnamnet stå där.
+
+En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
+vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett
+argument". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter att du
+gett kommandot
C-x C-f Finn en fil
-kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
-nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
-den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
-för att förändra filnamnet.
+kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
+nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
+den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
+för att förändra filnamnet.
-När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
+När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
avbryta med kommandot C-g.
->> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
- avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
- du inte finner någon fil.
+>> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
+ avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
+ du inte finner någon fil.
-När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
-utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
-filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
+När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
+utföra kommandot. Minibufferten försvinner och C-x C-f kommandot börja
+leta efter filen.
-Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
-redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
-kommando
+Filinnehållet visas nu upp på skärmen och du kan börja redigera
+innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta kommando
C-x C-s Spara fil
-Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
-kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
-förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
+Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
+kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
+förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
slutet av det ursprungliga filnamnet.
-När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
-blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
-systemet kraschar.
+När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
+blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
+systemet kraschar. (Se kapitlet om sparautomatik nedan.)
->> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
- Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst
- på skärmbilden.
+>> Skriv C-x C-s TUTORIAL.sv <Return>.
+ Detta sparar den här handledningen i en fil med namnet TUTORIAL
+ och "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst på skärmbilden.
-Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
-för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
-Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
-att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
-filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
-filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
+Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
+för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
+Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
+att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
+filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
+filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
fil som existerar.
* BUFFERTAR
-----------
-Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
-att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
-den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
-öppna i Emacs.
+Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
+att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
+den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
+öppna i Emacs.
->> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
- Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
- C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> för att komma
- tillbaka till den här vägledningen.
-
-Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
-du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
-över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
+Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
+du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
+över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
C-x C-b Listning av buffertar.
>> Prova C-x C-b nu.
-Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
-den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett
-Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
+Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
+den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett
+Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
->> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
+>> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
-När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
-Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
-så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
-motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
-C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det
+När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
+Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
+så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
+motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
+C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det
kommandot anger du buffertens namn.
->> Skriv C-x b foo <Return> för att gå tillbaka till bufferten "foo"
- som innehåller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv
- <Return> för att komma tillbaka till den här handledningen.
+>> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
+ Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att komma tillbaka till
+ den här handledningen.
-Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan
-katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med
-C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert.
+Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan
+katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med
+C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert.
-All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En
-del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
-"*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
+All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En
+del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
+"*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
-någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta
+någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta
raden i Emacs sessionen.
->> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten.
- Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här
+>> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten.
+ Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här
handledningen.
-Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
-inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
-bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
-första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
-behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
-omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
-C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
+Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
+inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
+bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
+första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
+behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
+omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
+C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
C-x s Spara buffertar
-C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
+C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
vill spara eller ej.
->> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
- Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
- TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
+>> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
+ Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
+ TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
-* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
+* UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
-------------------------------
-Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
-META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
-"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
+Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
+META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
+"X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
- C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
- M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
+ C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
+ M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
kommandonamn.
-Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
-kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x
-C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot
-för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
-förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
+Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
+kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x
+C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot
+för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
+förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
innan Emacs avslutas.
-C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
-återvända till samma Emacs senare.
-
-På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
-till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
-tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
+Om du använder ett fönstersystem behöver du inte något speciellt
+kommando för att byta till ett annat program. Du kan göra det med
+musen eller med ett kommando till fönsterhanteraren. Men om du
+använder en textterminal, som bara kan visa ett program åt gången, så
+måste du avbryta Emacs för att flytta till ett annat program.
-På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
-Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
-återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
-detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
+C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
+återvända till samma Emacs senare. När Emacs körs från en textterminal
+så avbryts Emacs med C-z, dvs du återgår till kommandoskalet utan att
+Emacsprocessen förstörs. I de flesta vanliga kommandoskalen så kan man
+återgå till Emacs med kommandot 'fg' eller med '%emacs'.
-C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
+C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
-applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
-suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
-tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
-istället för att avsluta.
+applikationer.
-Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
+Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
hittills:
C-x C-f Finn fil
C-x C-s Spara fil
- C-x s Spara några buffertar
+ C-x s Spara några buffertar
C-x C-b Lista buffertar
C-x b Byt buffert
C-x C-c Avsluta Emacs
- C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster
- C-x u Ångra
-
-Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
-eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
-replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
-du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
-M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
-fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
-Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
-tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
-skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta
+ C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster
+ C-x u Ångra
+
+Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
+eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
+replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
+du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
+M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
+fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
+Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
+tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
+skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Kör
kommandot med <Return>.
-Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
-ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
-avsluta bägge argumenten med <Return>.
+Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
+ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
+avsluta bägge argumenten med <Return>.
->> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
- Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
+>> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
+ Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
- Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
- ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
- ordet förekom, från markören och nedåt.
+ Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
+ ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
+ ordet förekom, från markören och nedåt.
* SPARAUTOMATIK
---------------
-När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
-ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
-detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
-fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
-filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
-namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
-sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
+När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
+ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
+detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
+fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
+filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
+namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
+sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
-Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
-genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
-autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
-bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
+Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
+genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
+autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
+bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
-* EKOOMRÅDE
+* EKOOMRÅDE
-----------
-Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
-på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
-"ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
-skärmbilden.
+Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
+på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
+"ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
+skärmbilden.
-* LÄGESRADEN
+* LÄGESRADEN
------------
-Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
-ungefär ut så här:
+Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
+ungefär ut så här:
--:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)-----------------------
-Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
+Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
-Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN%
+Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN%
visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
-befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i
-skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av
-filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där
-hela texten passar in på en sida kommer det stå "All".
-
-Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
-sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
-
-Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
-filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
-kommer det inte stå något här, bara minustecken.
-
-Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
-redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
-som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
-
-Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
-redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
-exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
-gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
-
-Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
-finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
-och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
-kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
-kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
-kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
-fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
-
-Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
-använda Text-läge.
-
->> Skriv M-x text mode<Return>.
-
-Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
-högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
+befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i
+skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av
+filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där
+hela texten passar in på en sida kommer det stå "All".
+
+Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
+sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
+
+Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
+filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
+kommer det inte stå något här, bara minustecken.
+
+Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
+redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
+som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
+
+Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
+redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
+exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
+gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
+
+Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
+finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
+och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
+kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
+kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
+kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
+fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
+
+Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
+använda Text-läge.
+
+>> Skriv M-x text-mode <Return>.
+
+Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
+högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
-Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
-kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
+Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
+kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
annorlunda.
-För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
+För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
C-h m.
->> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
- skärmbilden.
->> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
- Fundamental-läget.
->> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
-
-Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
-Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
-sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
-oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
-kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
-
-Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
-radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
-rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
-för lång.
-
-Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
-mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
-upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
-kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
-läget".
-
->> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
- "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
+>> Använd C-l C-l för att få denna rad överst på skärmbilden.
+>> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
+ Fundamental-läget.
+>> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
+
+Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
+Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
+sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
+oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
+kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
+
+Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
+radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
+rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
+för lång.
+
+Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto-fill-mode
+<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
+upprepa M-x auto-fill-mode <Return>. Om läget är avslaget slår
+kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
+läget".
+
+>> Skriv M-x auto-fill-mode <Return> nu. Skriv så in en rad med
+ "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
-Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
-genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
+Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
+genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
genom ett numeriskt argument.
->> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
- någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
- än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
- att använda C-x f en gång till.
+>> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
+ någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
+ än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
+ att använda C-x f en gång till.
-Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
-Fill att kunna omformattera raderna för dig.
-För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
-du önskar att omformatera.
+Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
+Fill att kunna omformattera raderna för dig.
+För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
+du önskar att omformatera.
->> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
+>> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
-* SÖKNING
+* SÖKNING
---------
-Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
-bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
-söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
-teckensträngen uppträder.
-
-Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
-redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
-sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
-efter.
-
-Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
-för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
-
-När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
-dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
-inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
-efter. <Return> avslutar sökandet.
-
->> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
- bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
- du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
- har du sökt efter ordet "markör" en gång.
->> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
- "markör".
->> Tryck nu på <Delback> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
->> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
-
-Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
-till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
-markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
-förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
-Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
-att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
-
-Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
-på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
-den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
-fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
-Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
-
-Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delback> kommer
-du lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
-och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
-exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
-och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
-förekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avlägsnar "a" från
-söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
-förekomsten av "m".
-
-Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
-så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
-så som C-s och C-r.
-
-C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
-EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
-texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
-C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
-
-
-* FLERA FÖNSTER
+Emacs kan söka efter textsträngar (en "sträng" är en grupp med
+sammanhängande bokstäver) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
+söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
+teckensträngen uppträder.
+
+Sökmetoden i Emacs är inkrementell. Detta betyder att sökandet fortgår
+medan du skriver in teckensträngen du skall söka efter.
+
+Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
+för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
+
+När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
+dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
+inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
+efter. <Return> avslutar sökandet.
+
+>> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
+ bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
+ du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
+ har du sökt efter ordet "markör" en gång.
+>> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
+ "markör".
+>> Tryck nu på <DEL> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
+>> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
+
+Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
+till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
+markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
+förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
+Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
+att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
+
+Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <DEL> kommer den
+sökningen att återgå till en tidigare plats. Om du skriver <DEL>
+precis efter att du skrivit C-s för att gå till nästa förekomst av
+söksträngen, kommer <DEL> att flytta markören tillbaka till en
+tidigare förekomst. Om det inte finns några tidigare förekomster så
+raderar <DEL> sista tecknet i söksträngen. Om du till exempel skriver
+"m" för att söka efter den första förekomsten av "m", och sedan
+trycker "a" så kommer markören flytta sig till första förekomsten av
+"ma". Tryck nu <DEL>. Detta avlägsnar "a" från söksträngen, och
+markören flyttar sig tillbaka till den första förekomsten av "m".
+
+Om du är mitt i en sökning och trycker ett kontroll- eller meta-tecken
+så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
+så som C-s och C-r.
+
+C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
+EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
+texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
+C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
+
+
+* FLERA FÖNSTER
---------------
-En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
-skärmen samtidig.
+En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
+skärmen samtidig. (Notera att Emacs använder termen "ramar"
+(frames), som beskrivs i nästa kapitel, för det som en del andra
+program kallar för "fönster" (windows). Emacs-manualen innehåller en
+ordlista över Emacs-termer.
->> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså
- KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
+>> Flytta markören till den här raden och tryck C-l C-l.
->> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
- fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
- det övre fönstret.
+>> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
+ fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen.
+ Redigeringsmarkören stannar i det övre fönstret.
->> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
+>> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
(Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
->> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
- nedre fönstret.
-
->> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
- och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
- fönstret.
-
->> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
- fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
- gjorde när du lämnade det.
-
-Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
-fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
-är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
-fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
-för det valda fönstret (selected window).
-
-Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
-använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
-i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
-i det andra fönstret.
-
-C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har
-META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
-som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
-KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
-"modifierar" de andra tangenterna du trycker.
-
-Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är
-ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v,
-KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i
-sig och inte en äkta "modifierare".
-
->> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
- fönstret.
-
-Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
-försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
-som markören står i."
-
-Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
-C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
-fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
+>> Skriv C-x o ("o" för "other") för att flytta markören till det
+ nedre fönstret.
+>> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
+ och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
+ fönstret.
+
+>> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
+ fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
+ gjorde när du lämnade det.
+
+Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
+fönstren. Det valda fönstret, där de flesta redigeringarna äger rum, är
+det med den tydligaste markören, som blinkar när du inte skriver. De
+andra fönstren har sin egen markörposition. Om du kör Emacs under ett
+fönstersystem, ritas dessa markörer som en tom ruta som inte blinkar..
+
+Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
+använder det andra fönstret för referenser. Utan att lämna det valda
+fönstret du kan använda C-M-v för att rulla det andra fönstret.
+
+C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har META-
+eller Alt-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt
+samtidigt som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av
+tangenterna KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så
+att de "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
+
+Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är
+ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v,
+KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i
+sig och inte en äkta "modifierare".
+
+>> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
+ fönstret.
+
+Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
+försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
+som markören står i."
+
+Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
+C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
+fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
oberoende.
-Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
+Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
filer:
->> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
- Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
- Markören flyttats också dit.
+>> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
+ Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
+ Markören flyttats också dit.
+
+>> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
+ 1 för att bli kvitt det nedre igen.
+
+* MULTIPLA RAMAR
+----------------
+
+Emacs kan också skapa flera "ramar". En ram är vad vi kallar en
+samling av fönster tillsammans med menyer, rullningslister, ekoområde
+etc. Det som Emacs kallar för ram kallar de flesta andra program för
+fönster. Flera grafiska ramar kan visas på skärmen samtidigt. På en
+textterminal kan bara en ram visas åt gången.
+
+>> Skriv M-x make-frame <Return>.
+ En ny ram visas på din skärm.
+
+Du kan göra allt du gjorde i den första ramen i den här nya ramen. Det
+finns inget speciellt med den första ramen.
->> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
- 1 för att bli kvitt det nedre igen.
+>> Skriv M-x delete-frame <Return>.
+ Ta bort den valda ramen.
+Du kan också ta bort ramen genom den vanliga metod som tillhandahålls
+av fönstersystemet (ofta klickar man på knappen med symbolen "X" i
+något av de övre hörnen.) Om den sista ramen tas bort på det här
+sättet så avlutas Emacs.
-* REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
+* REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
-----------------------------
-Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
+Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
(recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
-huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
-istället för (Fundamental).
+huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
+istället för (Fundamental).
-För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
-Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att
-bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
+För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
+Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att
+bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
->> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC>
- <ESC> för att komma ut.
+>> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC>
+ <ESC> för att komma ut.
-Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
-Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
+Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
+Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
under rekursiv redigering.
-* MER HJÄLP
+* MER HJÄLP
-----------
-I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
-information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
-möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
-här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
-goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
-dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
+I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
+information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
+möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
+här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
+goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
+dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
C-h.
-För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
-hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
-? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
-har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
-hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
+För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
+hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
+? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
+har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
+hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
-(På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
-så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
-tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
-kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
-help<Return>.)
+(Om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen, kan du i
+stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x help <Return>.)
-Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
-och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
+Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
+och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
>> Skriv C-h c C-p.
-Meddelandet skall då bli något i stil med:
+Meddelandet skall då bli något i stil med:
C-p runs the command previous-line
-Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
-att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
-beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
-tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
+Detta ger dig namnet på funktionen. Eftersom funktionerna har
+beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
+tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
-Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
-eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
+Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
+eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
-För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
-istället för C-h c.
+För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
+istället för C-h c.
>> Skriv C-h k C-p.
Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
-fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
-inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
-att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
+fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
+inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
+att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
-Här är fler varianter på C-h:
+Här är fler varianter på C-h:
C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
Detta ger den information Emacs har om funktionen
som implementerar kommandot C-p.
-Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
-som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
-ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
+Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
+som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
+ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
- C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
+ C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
- innehåller det nyckelordet. Alla dessa
- kommandon kan aktiveras med META-x. För några
- kommandon listas också de kombinationer bestående av
- en eller två tecken som kör det kommandot.
+ innehåller det nyckelordet. Alla dessa
+ kommandon kan aktiveras med META-x. För några
+ kommandon listas också de kombinationer bestående av
+ en eller två tecken som kör det kommandot.
>> Skriv C-h a file<Return>.
-Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
-"file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
+Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
+"file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
->> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
- gånger.
+>> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
+ gånger.
->> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
+>> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
- C-h i Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando
+ C-h i Läs den bifogade manualen (alias Info). Detta kommando
placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
- där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är
- installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
- att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
- använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en
- guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
- När du väl har tagit dig igenom den här
- användarhandledningen så är det direktmanualen som är
- din huvudsakliga källa till dokumentation.
-
-
-* TILL SIST
------------
-
-Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
-tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
-igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
-
-Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
-oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
-ett mail och klaga!
+ där du kan läsa hjälpen för de paket som är
+ installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
+ att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
+ använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en
+ guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
+ När du väl har tagit dig igenom den här
+ användarhandledningen så är det direktmanualen som är
+ din huvudsakliga källa till dokumentation.
* MER FUNKTIONER
----------------
-Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i
-bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r).
-Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
-(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar
+Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i
+bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r).
+Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
+(completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar
filhantering.
-Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
+Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
-C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
-långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
+C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
+långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
-Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
-subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
-operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
+Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
+subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
+operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
Emacs-manualen i noden "Dired".
-Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner.
+Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner.
+
+* SLUTORD
+---------
+
+För att avsluta Emacs använd C-x C-c.
+
+Den här handledningen är tänkt att vara förståelig för alla nya
+Emacs-användare. Så om det är något som är oklart, klandra inte dig
+själv, klaga!
* KOPIERING
-----------
-Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
-första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
-Lidell översatte den till Svenska.
+Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
+första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
+Lidell översatte den till Svenska.
This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
comes with permission to distribute copies on certain conditions:
-Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001-2011 Free Software Foundation, Inc.
+Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001-2016 Free Software Foundation, Inc.
- Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
- of this document as received, in any medium, provided that the
- copyright notice and permission notice are preserved,
- and that the distributor grants the recipient permission
- for further redistribution as permitted by this notice.
+This file is part of GNU Emacs.
- Permission is granted to distribute modified versions
- of this document, or of portions of it,
- under the above conditions, provided also that they
- carry prominent notices stating who last altered them.
+ GNU Emacs is free software: you can redistribute it and/or modify
+ it under the terms of the GNU General Public License as published by
+ the Free Software Foundation, either version 3 of the License, or
+ (at your option) any later version.
-The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
-same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
-GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
-("ownership") by using, writing, and sharing free software!
+ GNU Emacs is distributed in the hope that it will be useful,
+ but WITHOUT ANY WARRANTY; without even the implied warranty of
+ MERCHANTABILITY or FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE. See the
+ GNU General Public License for more details.
+
+ You should have received a copy of the GNU General Public License
+ along with GNU Emacs. If not, see <http://www.gnu.org/licenses/>.
+
+Please read the file COPYING and then do give copies of GNU Emacs to
+your friends. Help stamp out software obstructionism ("ownership") by
+using, writing, and sharing free software!
;;; Local Variables:
-;;; coding: latin-1
+;;; coding: utf-8
;;; sentence-end-double-space: nil
;;; End:
-