1 Emacs användarhandledning. I slutet finns kopieringsvillkoren.
3 Emacs-kommandon innebär ofta användning av kontrolltangenten (vanligen
4 märkt CTRL eller CTL) eller META-tangenten (på vissa tangentbord märkt
5 ALT eller EDIT). Vi använder här följande förkortningar:
7 C-<chr> håll ner kontrolltangenten samtidigt som du skriver bokstaven
8 <chr>. C-f betyder: håll ner kontrolltangenten och tryck f.
9 M-<chr> håll ner META-tangenten samtidigt som du skriver <chr>. Om
10 META-tangent saknas trycker du <ESC>, ESC-tangenten, släpper
11 den och trycker sedan <chr>.
13 Viktigt: För att avsluta Emacs trycker du C-x C-c (två tecken).
14 Tecknen ">>" i vänstermarginalen anger att du kan prova ett
15 kommando. Till exempel:
16 <<Tomma rader sätts in runt nästa rad när help-with-tutorial aktiveras>>
17 [Tomma rader av pedagogiska skäl. Texten fortsätter nedanför.]
18 >> Tryck C-v (View next screen) för att hoppa till nästa skärmbild.
19 Prova nu. Håll ned kontrolltangenten och tryck v. Gör så i
20 fortsättningen när du är färdig med en skärmbild.
22 Notera att det är ett överlapp på två rader när du byter från
23 skärmbild till skärmbild. Detta är för att behålla sammanhanget när du
24 bläddrar framåt i filen.
26 Det första du behöver veta är hur du manövrerar från plats till plats
27 i texten. Du har redan lärt dig hur du flyttar en skärmbild framåt,
28 med C-v. För att flytta dig en skärmbild bakåt trycker du M-v. (Håll
29 ned META-tangenten och tryck v eller tryck <ESC>v om du inte har
30 META-, EDIT- eller ALT-tangent.)
32 >> Prova att trycka M-v och C-v några gånger.
38 Följande kommandon är bra för att se hela skärmbilder:
40 C-v Flytta en skärmbild framåt.
41 M-v Flytta en skärmbild bakåt.
42 C-l Rita om skärmen och placera texten där markören står
43 mitt på skärmbilden. (Det är KONTROLL-L, inte
46 >> Leta reda på markören och se vad som står där. Tryck sedan C-l.
47 Hitta markören igen och notera att det är samma text som står kring
50 Du kan också använda PageUp och PageDn tangenterna, om din terminal
51 har dem, för att flytta en hel skärmbild åt gången, men du redigerar
52 effektivare om du använder C-v och M-v.
55 * GRUNDLÄGGANDE MARKÖRRÖRELSER
56 ------------------------------
58 Att flytta sig från skärmbild till skärmbild kan vara bra, men hur
59 förflyttar man sig till en speciell plats på skärmen?
61 Det finns flera sätt att göra detta. Du kan använda piltangenterna,
62 men det är mer effektivt att ha händerna i standardläget och använda
63 kommandona C-p, C-b, C-f och C-n. Dessa tecken är likvärdiga med de
64 fyra piltangenterna. Så här:
69 Bakåt, C-b .... Nuvarande markörposition .... Framåt, C-f
74 >> Flytta markören till linjen mitt i diagrammet genom att använda C-n
75 och C-p. Använd sedan C-l för att centrera diagrammet på
78 Detta är enklare att komma ihåg om du tänker på dessa förkortningar: P
79 för föregående (previous), N för nästa (next), B för bakåt (backward)
80 och F för framåt (forward). Dessa är de grundläggande kommandona för
81 att flytta markören och du kommer att använda dem hela tiden.
83 >> Gör några C-n så att du kommer ned till den här raden.
85 >> Flytta dig in i raden med hjälp av några C-f och sedan uppåt
86 med några C-p. Lägg märke till vad C-p gör när markören står mitt
89 Textrader är åtskilda med radslutstecken. Den sista raden i filen
90 avslutas också vanligtvis med ett radslut men Emacs kräver inte att
93 >> Prova med C-b i början av en rad. Detta gör att markören
94 flyttas till slutet av den tidigare raden. Detta är för att den
95 flyttar markören över radslutstecknet.
97 C-f flyttar också över radslut, precis som C-b.
99 >> Gör några fler C-b så att du får en känsla för var markören
100 är. Tryck sedan några C-f tills du kommer till slutet av
101 raden. Tryck ytterligare en C-f så att du flyttar markören till
104 När du flyttar markören förbi toppen eller botten av skärmbilden
105 kommer texten utanför skärmen att komma fram. Detta kallas "rullning"
106 och gör det möjligt för Emacs att flytta markören utan att den
107 försvinner ut ur skärmbilden.
109 >> Prova att flytta markören förbi skärmbildens nederkant med hjälp av
110 C-n och se vad som händer.
112 Om det går för sakta att flytta markören ett tecken i taget kan du
113 flytta den ett ord. M-f flyttar markören ett ord framåt och M-b
114 flyttar den ett ord bakåt.
116 >> Prova några M-f och M-b.
118 Om markören står mitt i ett ord kommer M-f att flytta markören till
119 slutet av ordet. Om du står mitt emellan två ord kommer M-f att flytta
120 markören till slutet av nästa ord. M-b fungerar på samma sätt men i
123 >> Tryck M-f och M-b några gånger och skifta markörposition med några
124 C-f och C-b så att du ser hur M-f och M-b uppför sig vid olika
125 placeringar av markören både i och mellan ord.
127 Lägg märke till likheten mellan C-f och C-b å ena sidan och M-f och
128 M-b å den andra. Ofta används META-kommandon till språkrelaterade
129 operationer (ord, stycken, avsnitt), medan kontrollkommandon används
130 till grundläggande operationer som inte beror av vad man redigerar
131 (bokstäver, rader, etc.).
133 Denna likhet finns också mellan rader och stycken: C-a och C-e flyttar
134 markören till början av en rad eller till slutet av en rad, medan M-a
135 och M-e flyttar den till början respektive slutet av ett stycke.
137 >> Prova några C-a och sedan några C-e.
138 Prova också några M-a och sedan några M-e.
140 Se hur efterföljande C-a efter varandra inte gör något, medan flera
141 M-a fortsätter att flytta markören till nästa stycke. Även om detta
142 inte verkar självklart är det ganska naturligt.
144 Platsen där markören är i texten kallas också för "arbetspunkt"
145 (point). Eller omskrivet: Markören visar på skärmen var arbetspunkten
148 Här är en kort sammanfattning av de enklaste markörförflyttnings-
149 kommandona, inklusive ord- och styckesförflyttningskommandon:
151 C-f Flytta markören ett steg framåt
152 C-b Flytta markören ett steg bakåt
154 M-f Flytta markören ett ord framåt
155 M-b Flytta markören ett ord bakåt
157 C-n Flytta markören till nästa rad
158 C-p Flytta markören till föregående rad
160 C-a Flytta markören till början av raden
161 C-e Flytta markören till slutet av raden
163 M-a Flytta markören till början av meningen
164 M-e Flytta markören till slutet av meningen
166 >> Prova alla dessa kommandon några gånger för tränings skull.
167 Dessa är de kommandon som används mest.
169 Två andra viktiga markörrörelsekommandon är M-< (META mindre-än), som
170 flyttar markören till början av texten, och M-> (META större-än), som
171 flyttar den till slutet av texten.
173 På en del tangentbord är "<" placerad över komma, så att man måste
174 använda skift för att få fram den. På dessa tangentbord måste man
175 också använda skift för att skriva M-<. Utan skifttangenten skulle det
178 >> Prova M-< nu för att flytta markören till början av vägledningen.
179 Använd sedan C-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
181 >> Prova också M-> för att flytta markören till slutet av vägledningen.
182 Använd sedan M-v för att flytta markören tillbaka hit igen.
184 Du kan också flytta markören med hjälp av piltangenterna, om
185 terminalen har piltangenter. Vi föreslår att du lär dig C-b, C-f, C-n
186 och C-p av tre skäl. För det första kommer de att fungera på alla
187 slags terminaler. För det andra kommer du att finna, när du har fått
188 lite träning i att använda Emacs, att det går mycket snabbare att
189 använda kontrollfunktionerna än piltangenterna (för att du undviker
190 att ändra fingersättningen). Den tredje anledningen är att när man har
191 lärt sig att använda kontrolltangenten blir det lättare att lära sig
192 de mer avancerade kontrollfunktionerna.
194 De flesta kommandon i Emacs tar ett numeriskt argument och för de
195 flesta kommandon leder detta till att de repeteras. Ett numeriskt
196 argument anges genom att du skriver C-u och sedan talet, innan du
197 skriver kommandot. Om du har en META- (eller EDIT- eller ALT-) tangent
198 så finns det ett annat alternativ för att ge numeriska argument: skriv
199 talet medan du håller ned META-tangenten. Vi föreslår att du använder
200 C-u för det fungerar på alla slags terminaler. Det numeriska
201 argumentet kallas också för "prefixargument" eftersom det skrivs före
204 Till exempel: C-u 8 C-f flyttar markören åtta steg framåt.
206 >> Prova C-n eller C-p med ett numeriskt argument så att du
207 kommer så nära den här raden som möjligt med ett enda kommando.
209 De flesta kommandon använder det numeriska argumentet för ett
210 repeterat utförande men det finns kommandon som använder det
211 annorlunda. Flera kommandon, men inga av dem du lärt dig hittills,
212 använder det som en flagga. Med ett prefixargument, och oberoende av
213 dess värde, gör kommandot något annat.
215 C-v och M-v finns med bland dessa undantag. Om man ger ett argument
216 till ett av dessa kommandon kommer skärmbilden flytta sig upp eller
217 ned så många rader som argumentet anger, istället för så många
218 skärmbilder. Till exempel kommer C-u 8 C-v flytta skärmbilden 8 rader
221 >> Prova C-u 8 C-v nu.
223 Detta borde ha flyttat skärmbilden 8 rader uppåt. Om du önskar flytta
224 tillbaka igen är det bara att ge samma argument till M-v.
226 Om du använder Emacs under ett fönstersystem, som X11 eller
227 MS-Windows, finns det troligen ett rektangulärt område på vänster sida
228 av Emacs-fönstret, en så kallad rullningslist. Genom att klicka i den
229 med musen kan du rulla texten.
231 >> Prova att trycka med den mellersta musknappen i det utvalda området
232 på rullningslisten. Detta bör flytta skärmbilden till en plats i
233 texten beroende på var i rullningslisten du trycker.
235 >> Prova att flytta musen upp och ner medan du håller ner den
236 mellersta musknappen. Du ser att texten rullar upp och ner beroende
243 Om Emacs slutar att reagera på kommandon kan du lugnt stoppa dem genom
244 att trycka C-g. Du kan också använda C-g för att stoppa ett kommando
245 som tar för lång tid att utföra.
247 Det är också möjligt att använda C-g för att avbryta ett numeriskt
248 argument eller början på ett kommando som du inte önskar att utföra.
250 >> Skriv C-u 100 för att ge ett numeriskt argument på 100 och tryck
251 C-g. Tryck nu C-f. Markören skall nu flytta sig bara ett steg, för att
252 du avbröt argumentet med C-g.
254 Om du av misstag slår <ESC> blir du kvitt detta med ett C-g.
260 En del Emacs-kommandon är "spärrade" så att nybörjare inte skall
261 använda dem av misstag.
263 Om du provar ett av dessa spärrade kommandon kommer Emacs ge ett
264 meddelande som berättar vilket kommando det är och kommer att fråga om
265 du verkligen vill fortsätta och utföra detta kommando.
267 Om du verkligen önskar att utföra kommandot trycker du mellanslag som
268 svar på frågan. Normalt, om du inte önskar att utföra detta kommando,
269 svarar du "n" på frågan.
271 >> Skriv C-x C-l (som är ett spärrat kommando).
272 Skriv n som svar på frågan.
278 Emacs kan ha flera fönster och varje fönster kan visa sin egen text.
279 Vi kommer förklara senare hur man använder flera fönster. Här skall vi
280 förklara hur man blir av med extra fönster för att komma tillbaka till
281 det grundläggande läget med endast ett fönster. Det är enkelt:
283 C-x 1 Ett fönster (dvs. ta bort alla andra fönster).
285 Det är KONTROLL-x följt av siffran 1. C-x 1 utvidgar fönstret där
286 markören står så att det fyller hela skärmbilden. Alla andra fönster
289 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l.
291 Se hur det här fönstret krymper samtidigt som ett nytt uppträder
292 för att visa dokumentationen för C-f-kommandot.
294 >> Slå C-x 1 och se hur dokumentationsfönstret nu försvinner.
296 Kommandot skiljer sig lite från andra kommandon du har lärt dig
297 eftersom det består av två tecken. Det startar med tecknet
298 KONTROLL-x. Det är faktisk många kommandon som startar med KONTROLL-x
299 och många av dem har med filer, skärmbilder och liknande saker att
300 göra. Dessa kommandon är två, tre eller fyra tecken långa.
303 * SKRIVA OCH TA BORT TEXT
304 -------------------------
306 Om du önskar att sätta in text är det bara att skriva in
307 texten. Tecken som du kan se, så som A, 7, *, etc. tolkas som text och
308 sätts in direkt. Skriv <Return> (retur-tangenten) för att sätta in en
311 Du kan radera det sista tecknet du skrev genom att trycka <Delback>.
312 <Delback> är en tangent på tangentbordet -- samma som du normalt
313 använder utanför Emacs för att ta bort det senaste tecknet du skrivit.
314 Det är vanligen en stor tangent några rader ovanför retur-tangenten,
315 och den är vanligtvis märkt "Delete, "Del" eller "Backspace".
317 Om den stora tangenten är märkt med "Backspace" så är det den du
318 använder för <Delback>. Det kan finnas en annan tangent som är märkt
319 med "Delete" men det är inte <Delback>.
321 Generellt raderar <Delback> tecknet precis före den aktuella
324 >> Gör detta nu: Skriv in några tecken och ta bort dem genom att
325 använda <Delback>. Var inte rädd för att skriva i den här filen,
326 du kommer inte att kunna förändra originalet till vägledningen.
327 Detta är bara en lokal kopia.
329 När en rad blir för lång för att rymmas på en skärmbredd så fortsätter
330 den på raden under. Ett bakstreck ("\") (eller om du kör under ett
331 fönstersystem, en liten böjd pil) i slutet av högermarginalen
332 indikerar att raden fortsätter.
334 >> Skriv in lite text så att du kommer till slutet av raden och
335 fortsätt att skriva lite till. Du kommer då att se hur
336 fortsättningstecknet ser ut.
338 >> Använd <Delback> för att radera texten tills raden ryms på en
339 skärmbredd igen. Fortsättningstecknet kommer då att försvinna.
341 Du kan radera radbrytning precis som andra tecken. Genom att radera
342 radbrytningen mellan två rader slås dessa samman till en. Om
343 resultatet av denna sammanslagning blir för stor för att passa inom en
344 skärmbredd, så kommer den att visas med ett fortsättningstecken.
346 >> Flytta markören till början av en rad och tryck <Delback>.
347 Detta kommer att klistra ihop raden med raden över.
349 >> Tryck <Return> för att sätta in radbrytningen du tog bort.
351 Tänk på att de flesta Emacs-kommandon kan ta numeriska argument. Detta
352 gäller också texttecken. Genom att repetera ett texttecken kommer det
353 skrivas flera gånger.
355 >> Prova det nu: Skriv C-u 8 * för att sätta in ********.
357 Du har nu lärt dig de mest grundläggande sätten att skriva något i
358 Emacs och att rätta fel. Du kan radera ord och rader också. Här är en
359 översikt över kommandon för radering:
361 <Delback> Raderar tecknet som står precis före markören
362 C-d Raderar tecknet som står precis under markören
364 M-<Delback> Raderar ordet precis före markören
365 M-d Raderar ordet precis efter markören
367 C-k Raderar från markören till slutet av raden
368 M-k Raderar till slutet av stycket
370 Lägg märke till att <Delback> och C-d kontra M-<Delback> och M-d
371 följer mönstret som började med C-f och M-f. (<Delback> är inte precis
372 ett kontrolltecken men låt oss inte bry oss om det.) C-k och M-k
373 fungerar på samma sätt som C-e och M-e (nästan).
375 Du kan också ta bort vilken del som helst av texten med hjälp av
376 följande allmänna metod. Flytta till ena änden av det område du vill
377 ta bort och tryck C-@ eller C-mellanslag. Flytta till andra änden av
378 området och tryck C-w. Detta tar bort all text mellan de två
381 >> Flytta markören till bokstaven D i föregående stycke.
382 >> Tryck C-mellanslag. Emacs skall nu visa meddelandet "Mark set"
383 längst ner på skärmen.
384 >> Flytta markören till bokstaven o i ordet metod på andra raden i
386 >> Tryck C-w. Detta tar bort texten från och med D fram till just före
389 Skillnaden mellan att "ta bort" (killing) och "radera" (deleting) text
390 är att "borttagen" text kan hämtas tillbaka, medan raderad text inte
391 kan det. Återinsättning av borttagen text kallas "återhämtning"
392 (yanking). Generellt kan man säga att kommandon som tar bort fler än
393 ett tecken sparar undan texten (så att den kan återhämtas) medan
394 kommandon som bara raderar ett tecken eller tomma rader och mellanrum
395 inte sparar någonting (och den texten kan alltså inte återhämtas).
397 >> Flytta markören till början av en rad som inte är tom.
398 Tryck C-k för att ta bort texten på raden.
399 >> Tryck C-k en gång till. Du kommer nu se att den raderar den tomma
402 Lägg märke till att ett enstaka C-k bara raderar texten på raden och
403 att det andra C-k raderar själva raden och flyttar upp texten på raden
404 under ett steg. C-k hanterar numeriska argument lite speciellt. Den
405 raderar så många rader OCH innehållet i dem. Detta är alltså inte bara
406 en repetition av kommandot. C-u 2 C-k raderar två rader samt de tomma
407 raderna, medan C-k två gånger inte kommer att göra det.
409 Att sätta in borttagen text kallas att "återhämta" den (yanking).
410 (Tänk på det som att du rycker, eller drar, tillbaka någon text som
411 tagits bort.) Du kan antingen hämta tillbaka borttagen text till samma
412 plats som där den blev borttagen, eller så kan du sätta in den på en
413 annan plats i texten du redigerar eller till och med i en helt annan
414 fil. Du kan också hämta tillbaka samma text flera gånger så att du får
415 flera lika förekomster av den.
417 Kommandot för att hämta tillbaka text är C-y. Kommandot hämtar
418 tillbaka den sist borttagna texten och placerar den där markören är.
420 >> Prova: Gör C-y för att få tillbaka texten.
422 Om du gör flera C-k i rad så kommer all bortagen text att sparas
423 samlat så att ett C-y återhämtar alla raderna på en gång.
425 >> Prova detta. Tryck C-k ett par gånger.
427 Och hämta så tillbaka igen:
429 >> Tryck C-y. Flytta markören några rader ned och tryck C-y igen.
430 Så kopierar man text.
432 Men vad gör du om du har en text du önskar att hämta tillbaka men du
433 har redan tagit bort något nytt? C-y skulle hämta tillbaka den senaste
434 texten som blev borttagen men tidigare bortagen text är inte
435 förlorad. Du kan få tillbaka den med kommandot M-y. Efter att du har
436 använt C-y för att hämta tillbaka den sist borttagna texten kommer M-y
437 ersätta denna text med tidigare borttagen text. Genom att göra M-y om
438 och om igen hämtas allt tidigare borttagen text tillbaka. När du har
439 nått den önskade texten behöver du inte göra något ytterligare för att
440 behålla den. Fortsätt bara med din redigeringen och lämna den
441 återtagna texten där den är.
443 Om du gör M-y tillräckligt många gånger kommer du att komma tillbaka
444 till startpunkten (texten som sist blev borttagen).
446 >> Ta bort en rad, flytta markören till en ny rad och ta bort även
447 denna rad. Använd C-y för att hämta tillbaka den sista raden. Tryck
448 M-y för att byta den mot den tidigare borttagna raden. Tryck flera
449 M-y och se vad du får. Fortsätt med detta tills du får tillbaka den
450 första raden igen och sedan några gånger till. Om du vill kan du
451 prova med positiva och negativa argument till M-y.
457 Om du gör en förändring i texten och sedan ångrar dig, så kan du
458 upphäva ändringen med kommandot C-x u (undo).
460 Normalt kommer C-x u upphäva förändringen som gjordes av det sist
461 utförda kommandot. Om du repeterar C-x u flera gånger kommer varje
462 repetition upphäva ett kommando till.
464 Det finns två undantag. Kommandon som inte förändrar texten räknas
465 inte (detta inkluderar markörförflyttningar och bläddringskommandon),
466 och inskrivna enkelbokstäver blir vanligtvis grupperade i grupper om
467 upp till 20 tecken. Detta är för att reducera antalet C-x u som behövs
468 för att ångra inskriven text.
470 >> Ta bort den här raden med C-k. C-x u kommer att hämta tillbaka den
473 C-_ är ett alternativ till ångra-kommandot. Den fungerar på samma sätt
474 som C-x u men är enklare att trycka flera gånger i följd. Det
475 olämpliga med C-_ är att den är svår att hitta på en del tangentbord.
476 Det är därför vi också har C-x u. På en del terminaler kan du få fram
477 C-_ genom att trycka / samtidigt som Ctrl hålls nere.
479 Ett numeriskt argument till C-_ eller C-x u medför repetering.
481 Du kan ångra radering av text precis på samma sätt som du kan ångra
482 att du tagit bort text. Skillnaden mellan att ta bort och att radera
483 någonting påverkar endast om du kan hämta tillbaka det med C-y. För
484 ångerfunktionen spelar det ingen roll hur texten försvunnit.
490 För att texten du har förändrat skall sparas permanent måste du lägga
491 den i en fil. Om du inte gör det kommer texten att försvinna när du
492 avslutar Emacs. Du lägger texten i en fil genom att först finna (find)
493 denna fil. Detta kallas också för att besöka filen (visit).
495 Att finna en fil innebär att du ser filens innehåll i Emacs. På många
496 sätt är det som om du förändrar själva filen men förändringen du gör
497 kommer inte bli permanent förrän filen sparas (save). Detta är för att
498 undvika att halvförändrade filer sparas när du inte vill det. Till och
499 med när du sparar filen kommer Emacs att behålla originalet under ett
500 nytt namn, som backup, ifall du senare ångrar alltihop.
502 Om du tittar nästan längst ner på skärmbilden så kommer du se en rad
503 som börjar och slutar med minustecken, och som innehåller texten
504 "--:-- TUTORIAL.sv". Denna del av skärmbilden visar alltid namnet på
505 filen du besöker. Just nu är du inne i en fil som heter "TUTORIAL.sv"
506 och som är en personlig kopia av vägledningen till Emacs. Vilken fil
507 du än är inne i så kommer filnamnet stå där.
509 En annan sak med kommandot för att finna filer är att du måste ange
510 vilket filnamn du önskar. Vi säger att kommandot "läser ett argument
511 från terminalen". I detta fall är argumentet namnet på filen. Efter
512 att du gett kommandot
516 kommer Emacs fråga efter ett filnamn. Filnamnet du skriver syns på den
517 nedersta raden i skärmbilden. Denna sista rad kallas minibuffert när
518 den används på det här sättet. Du kan använda vanliga Emacs-kommandon
519 för att förändra filnamnet.
521 När du skriver in filnamnet, eller något annat i minibufferten, kan du
522 avbryta med kommandot C-g.
524 >> Skriv C-x C-f och så C-g. Detta avbryter minibufferten och
525 avbryter också C-x C-f kommandot som använde minibufferten. Så att
526 du inte finner någon fil.
528 När du är färdig med att skriva filnamnet trycker du <Return> för att
529 utföra kommandot. Då kommer C-x C-f kommandot att börja leta fram
530 filen. Minibufferten försvinner när C-x C-f kommandot är färdigt.
532 Efter en liten stund kommer filen upp på skärmen och du kan börja
533 redigera innehållet. När du vill spara filen kan du använda detta
538 Detta sparar texten på skärmen till filen. Första gången detta görs
539 kommer Emacs att ge originalfilen ett nytt namn så att den inte går
540 förlorad. Det nya filnamnet bildas genom att lägga till ett "~" i
541 slutet av det ursprungliga filnamnet.
543 När lagringen är utförd kommer Emacs skriva ut namnet på filen som
544 blev sparad. Du bör spara ofta så att du inte förlorar så mycket om
547 >> Skriv C-x C-s för att spara en kopia av denna vägledning.
548 Detta skall leda till att "Wrote ...TUTORIAL.sv" skrivs ut nederst
551 Observera: På vissa system leder C-x C-s till att skärmen låser
552 sig. Detta tyder på att systemet har "flödeskontroll" och att denna
553 har fångat C-s och inte skickat den vidare till Emacs. För att
554 fortsätta måste du trycka C-q. Se i så fall i avsnittet "Spontaneous
555 Entry to Incremental Search" i Emacs-manualen för att få tips på hur
558 Du kan finna en existerande fil, antingen för att förändra den eller
559 för att titta på den. Du kan också finna en fil som inte existerar.
560 Det är så man skapar nya filer med Emacs: finn filen, som är tom till
561 att börja med, och sätt igång med att skriva texten som skall in i
562 filen. Först när du sparar filen kommer Emacs att verkligen skapa
563 filen med den text du har skrivit. Från och med detta editerar du en
570 Om du finner en ny fil med C-x C-f kommer den första filen fortsätta
571 att vara öppen i Emacs. Du kan byta tillbaka till den genom att finna
572 den på nytt med C-x C-f. På så sätt kan du ha ett stort antal filer
575 >> Skapa en fil med namnet "foo" genom att trycka C-x C-f foo <Return>.
576 Skriv in lite text, redigera den och spara "foo" genom att använda
577 C-x C-s. Skriv till slut C-x C-f TUTORIAL.sv <Return> för att komma
578 tillbaka till den här vägledningen.
580 Emacs sparar texten för varje fil i ett objekt kallat "buffert". När
581 du finner en ny fil skapas en ny buffert i Emacs. För att se en lista
582 över existerande buffertar i Emacs kan du skriva
584 C-x C-b Listning av buffertar.
588 Se hur varje buffert har ett namn och att de också kan ha namnet på
589 den fil som innehållet kommer från. Vilken text du än ser i ett
590 Emacs-fönster så tillhör den alltid en buffert.
592 >> Skriv C-x 1 för att bli kvitt buffertlistan.
594 När du har flera buffertar så är bara en av dem "gällande" åt gången.
595 Det är den buffert du redigerar. Om du vill redigera en annan buffert
596 så måste du byta till den. Om du vill byta till en buffert som
597 motsvarar en fil kan du göra det genom att besöka den igen med C-x
598 C-f. Det finns dock ett enklare sätt: använd C-x b kommandot. I det
599 kommandot anger du buffertens namn.
601 >> Skriv C-x b foo <Return> för att gå tillbaka till bufferten "foo"
602 som innehåller texten i filen "foo". Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv
603 <Return> för att komma tillbaka till den här handledningen.
605 Mestadels är buffertens namn densamma som filens namn (utan
606 katalogdel.) Det är dock inte alltid så. Bufferlistan du skapar med
607 C-x C-b visar alltid namnen på varje buffert.
609 All text du ser i ett Emacsfönster är alltid del av någon buffert. En
610 del buffertar är inte knutna till någon fil, till exempel bufferten
611 "*Buffer List*". Det är den buffert som innehåller buffertlistan som
612 skapades med C-x C-b. Bufferten "*Messages*" motsvarar inte heller
613 någon fil. Den innehåller de meddelanden som visas på den nedersta
614 raden i Emacs sessionen.
616 >> Skriv C-x b *Messages* <Return> för att se meddelandebufferten.
617 Skriv sedan C-x b TUTORIAL.sv <Return> för att återgå till den här
620 Om du ändrar texten till en fil och sedan öppnar en ny fil, så kommer
621 inte den första filen sparas. Förändringen ligger kvar i
622 bufferten. Skapande och redigering av den nya filen påverkar inte den
623 första filens buffert. Detta kan vara bra men betyder också att du
624 behöver ett lämpligt sätt att spara den första filens buffert. Det är
625 omständligt att flytta tillbaka till den tidigare bufferten med C-x
626 C-f för att sedan spara filen med C-x C-s. Därför finns kommandot
628 C-x s Spara buffertar
630 C-x s frågar för varje buffert med ändringar, som inte sparats, om du
633 >> Sätt in en rad med text och spara med C-x s
634 Du skall nu få frågan om du önskar spara bufferten
635 TUTORIAL.sv. Svara ja på frågan genom att trycka "y" (yes).
638 * UTVIDGNING AV KOMMANDOMÄNGDEN
639 -------------------------------
641 Det finns mycket fler Emacs-kommandon än antalet KONTROLL- eller
642 META-tangenter. För att komma förbi denna begränsning har Emacs ett
643 "X"- (eXtend) kommando. Detta finns i två varianter:
645 C-x Tecken-utvidgning. Följs av ett tecken.
646 M-x Namngiven kommandoutvidgning. Följs av ett
649 Detta är kommandon som är bra att ha men används mer sällan än de
650 kommandon du redan har lärt dig. Du har redan sett några av dem, C-x
651 C-f för finn, och C-x C-s för spara. Ett annat exempel är kommandot
652 för att avsluta Emacs som är C-x C-c. Var inte rädd för att förlora
653 förändringar du har gjort. C-x C-c erbjuder dig att spara förändringar
654 innan Emacs avslutas.
656 C-z är kommandot för att avsluta Emacs *tillfälligt* så att du kan
657 återvända till samma Emacs senare.
659 På system som tillåter det kommer C-z suspendera Emacs, dvs. returnera
660 till kommandoraden utan att avsluta Emacs. I de flesta system kan du få
661 tillbaka Emacs med kommandot 'fg' eller '%emacs'.
663 På system som saknar suspendering startar C-z ett skal som kör under
664 Emacs och som ger dig chansen till att köra andra program och sedan
665 återgå till Emacs efteråt. Den ger ingen riktig avslutning av Emacs. I
666 detta fall återvänder man vanligtvis till Emacs med kommandot 'exit'.
668 C-x C-c används när du skall avsluta Emacs. Det är klokt att avsluta
669 Emacs om den har startats av ett mail-program eller andra
670 applikationer eftersom det inte är säkert att de kan hantera
671 suspendering av Emacs. Under normala omständigheter, om du inte har
672 tänkt att logga ut, är det bättre att suspendera Emacs med C-z
673 istället för att avsluta.
675 Det finns många C-x kommandon. Här är en lista över de du har lärt dig
680 C-x s Spara några buffertar
681 C-x C-b Lista buffertar
683 C-x C-c Avsluta Emacs
684 C-x 1 Ta bort alla utom ett fönster
687 Namngivna utvidgade kommandon är kommandon som används mycket sällan
688 eller bara i vissa lägen. Ett exempel på ett sådant kommando är
689 replace-string, som globalt ersätter en teckensträng med en annan. När
690 du skriver M-x kommer Emacs visa en prompt nederst i skärmbilden med
691 M-x där du skall skriva in kommandot du önskar att köra, i det här
692 fallet "replace-string". Det är bara att skriva "repl s<TAB>" och
693 Emacs kommer då att fylla i kommandonamnet. (<TAB> är
694 tabulatortangenten, som vanligtvis finns över CapsLock- eller
695 skifttangenten nära den vänstra kanten på tangentbordet.) Avsluta
696 kommandot med <Return>.
698 Kommandot replace-string kräver två argument, teckensträngen som skall
699 ersättas och teckensträngen som den skall ersättas med. Du måste
700 avsluta bägge argumenten med <Return>.
702 >> Flytta markören till den blanka raden två rader under denna rad.
703 Skriv M-x repl s<Return>förändrad<Return>ändrad<Return>.
705 Lägg märke till hur den här raden har blivit förändrad. Du har
706 ersatt ordet f-ö-r-ä-n-d-r-a-d med "ändrad" på alla platser där
707 ordet förekom, från markören och nedåt.
713 När du har gjort förändringar i en fil men inte sparat den, så kommer
714 ändringarna att gå förlorade om maskinen kraschar. Som ett skydd mot
715 detta sparar Emacs periodiskt ändringarna i en autosparfil för varje
716 fil du redigerar. Denna fil har ett # i början och slutet av
717 filnamnet. Om du till exempel har en fil med namnet "hej.c" så kommer
718 namnet på autosparfilen bli "#hej.c#". När du sparar filen på vanlig
719 sätt kommer Emacs radera autosparfilen.
721 Om maskinen kraschar kan du återfå dina automatiskt sparade ändringar
722 genom att finna filen på vanlig sätt (filen du redigerade, inte
723 autosparfilen) och skriva M-x recover-file<Return>. När Emacs vill ha
724 bekräftelse svarar du yes<Return> för att återställa filen.
730 Om Emacs ser att du skriver kommandon långsamt så kommer de att visas
731 på den nedersta raden i skärmbilden i ett område som kallas
732 "ekoområde" (echo area). Detta område innehåller den nedersta raden på
739 Raden precis över ekoområdet kallas "lägesrad" (mode line). Den ser
742 --:** TUTORIAL 63% L749 (Fundamental)-----------------------
744 Raden innehåller information om Emacs och texten du redigerar.
746 Du vet redan vad filnamnet betyder, det är den fil du har funnit. NN%
747 visar den aktuella positionen i texten, dvs. NN procent av texten
748 befinner sig över toppen av skärmbilden. Om toppen av filen är i
749 skärmbilden kommer det stå "Top" istället för " 0%" och om slutet av
750 filen är i skärmbilden kommer det stå "Bot". Om du ser på en fil där
751 hela texten passar in på en sida kommer det stå "All".
753 Bokstaven L följd av siffror anger positionen på ett annat
754 sätt. Siffrorna visar vilken rad som markören befinner sig på.
756 Stjärnorna nära början av raden visar att det har skett förändringar i
757 filen sedan den sist blev sparad. När du precis har öppnat en fil
758 kommer det inte stå något här, bara minustecken.
760 Den del av lägesraden som står inom parentes visar vilket
761 redigeringsläge (mode) du använder. Standardläget är "Fundamental",
762 som du använder nu. Det är ett exempel på ett huvudläge (major mode).
764 Emacs har många olika huvudlägen. Några av dem är gjorda för
765 redigering av olika programmeringsspråk eller typer av text, till
766 exempel Lisp mode och Text mode. Det kan bara vara ett huvudläge åt
767 gången och lägesnamnet står alltid där det står Fundamental nu.
769 Varje huvudläge gör att en del kommandon uppför sig annorlunda. Det
770 finns till exempel kommandon för att sätta in kommentarer i programkod
771 och eftersom varje programmeringsspråk har sitt sätt att skriva
772 kommentarer på så måste de olika huvudlägena sätta in dessa
773 kommentarer på olika sätt. Varje huvudläge namnger ett utvidgat
774 kommando som används för att byte till det läget. Till exempel är M-x
775 fundamental-mode kommandot för att byta till huvudläget Fundamental.
777 Om du skall redigera text, såsom den här filen, bör du troligen
780 >> Skriv M-x text mode<Return>.
782 Inget av kommandona du har lärt dig hittills förändrar Emacs i någon
783 högre grad. Men lägg märke till att M-f och M-b nu behandlar
784 apostrofer som en del av ord. Tidigare, i Fundamental mode, behandlade
785 M-f och M-b apostrofer som ordavskiljare.
787 Varje huvudläge gör vanligtvis små förändringar som denna och de flesta
788 kommandon gör samma sak i varje huvudläge, de fungerar bara lite
791 För att få fram dokumentationen för det läge du är i nu kan du skriva
794 >> Använd C-u C-v så att denna rad kommer nära toppen av
796 >> Skriv C-h m och se hur Text-läget skiljer sig från
798 >> Tryck C-x 1 för att ta bort dokumentationen från skärmbilden.
800 Huvudläge kallas så för att det även finns sidolägen (minor mode).
801 Ett sidoläge ersätter inte ett huvudläge, utan modifierar det. Varje
802 sidoläge kan stängas av och på oberoende av andra sidolägen och
803 oberoende av huvudläget. Därför kan du använda ett sidoläge, en
804 kombination av flera sidolägen eller inget sidoläge alls.
806 Ett bra sidoläge, speciellt för redigering av text, är
807 radbrytningsläget (auto-fill-mode). När detta läge är på bryter Emacs
808 rader mellan ord automatisk när du skriver in text så att en rad blir
811 Du kan slå på radbrytningsläget genom att skriva M-x auto fill
812 mode<Return>. När läget är påslaget kan du slå av det igen genom att
813 upprepa M-x auto fill mode<Return>. Om läget är avslaget slår
814 kommandot på det och vice versa. Vi säger att kommandot "växlar
817 >> Skriv M-x auto fill mode<Return> nu. Skriv så in en rad med
818 "asdf " tills raden delar sig. Du måste sätta in blanktecken, för
819 Auto Fill bryter bara raden mellan ord.
821 Marginalen är vanligtvis satt till 70 tecken men du kan ändra detta
822 genom att använda kommandot C-x f. Antalet tecken ges till kommandot
823 genom ett numeriskt argument.
825 >> Skriv C-x f med ett argument på 20. (C-u 2 0 C-x f). Skriv sedan in
826 någon text och lägg märke till att Emacs bryter rader som är längre
827 än 20 tecken. Sätt tillbaka marginalen till 70 tecken igen, genom
828 att använda C-x f en gång till.
830 Om du gör förändringar mitt i en rad så kommer inte sidoläget Auto
831 Fill att kunna omformattera raderna för dig.
832 För att göra detta kan du trycka M-q med markören inne i det avsnittet
833 du önskar att omformatera.
835 >> Flytta markören in i föregående stycke och tryck M-q.
841 Emacs kan söka efter textsträngar (grupper med sammanhängande
842 bokstäver eller ord) antingen framåt eller bakåt i texten. När du
843 söker efter text kommer markören att flytta sig till nästa plats där
844 teckensträngen uppträder.
846 Sökmetoden i Emacs skiljer sig lite från sökmetoder i andra
847 redigeringsprogram genom att den är inkrementell. Detta betyder att
848 sökandet fortgår medan du skriver in teckensträngen du skall söka
851 Kommandot för att inleda en sökning är C-s för att söka framåt och C-r
852 för att söka bakåt. MEN VÄNTA! Prova dem inte än.
854 När du skriver C-s kommer du lägga märke till att texten "I-search"
855 dyker upp i eko-området. Detta säger dig att Emacs är inne i sidoläget
856 inkrementell sökning och väntar på att du skall skriva in det du letar
857 efter. <Return> avslutar sökandet.
859 >> Skriv nu C-s för att starta en sökning. Skriv nu långsamt, en
860 bokstav i taget, ordet 'markör', och gör en paus efter varje gång
861 du skriver en bokstav så att du ser vad som sker med markören. Nu
862 har du sökt efter ordet "markör" en gång.
863 >> Skriv C-s en gång till för att söka efter nästa förekomst av ordet
865 >> Tryck nu på <Delback> fyra gånger och se hur markören flyttar sig
866 >> Tryck <Return> för att avsluta sökandet.
868 Såg du vad som hände? Under inkrementell sökning försöker Emacs att gå
869 till den första förekomsten av texten som du har skrivit så långt, och
870 markerar träffen så att du ser var den är. För att gå till nästa
871 förekomst av ordet 'markör' är det bara att trycka C-s en gång till.
872 Om det inte finns flera förekomster kommer Emacs att pipa och meddela
873 att sökandet har misslyckats. C-g avbryter också sökandet.
875 Observera: På vissa system gör C-s att skärmen låser sig. Detta tyder
876 på att systemets flödeskontroll har fångat upp C-s och inte skickat
877 den vidare till Emacs. För att fortsätta måste du trycka C-q. Se i så
878 fall avsnittet "Spontaneous Entry to Incremental Search" i
879 Emacs-manualen för råd om hur detta kan undvikas.
881 Om du är inne i en inkrementell sökning och trycker <Delback> kommer
882 du lägga märke till att den sista bokstaven i söksträngen blir raderad
883 och sökandet hoppar tillbaka till en tidigare förekomst. Om du till
884 exempel skriver "m" för att söka efter den första förekomsten av "m",
885 och sedan trycker "a" så kommer markören flytta sig till första
886 förekomsten av "ma". Tryck nu <Delback>. Detta avlägsnar "a" från
887 söksträngen, och markören flyttar sig tillbaka till den första
890 Om du är mitt i en sökning och trycker ett KONTROLL- eller META-tecken
891 så avbryts sökandet. Undantag är tecken som används under sökningen,
894 C-s startar en sökning som letar efter varje förekomst av söksträngen
895 EFTER markörspositionen. Om du skall söka efter en sträng tidigare i
896 texten måste du använda C-r. Allt vi har sagt om C-s gäller också för
897 C-r, bortsett från att riktningen på sökningen är den omvända.
903 En av egenskaperna hos Emacs är att den kan visa mera än en buffert på
906 >> Flytta markören till den här raden och tryck C-u 0 C-l (alltså
907 KONTROLL-L, inte KONTROLL-1).
909 >> Skriv nu C-x 2, som leder till att skärmen delas i två
910 fönster. Bägge fönstren visar den här vägledningen. Markören står i
913 >> Skriv C-M-v för att rulla det nedre fönstret.
914 (Om du inte har META-tangenten trycker du <ESC> C-v.)
916 >> Skriv C-x o (o för other) för att flytta markören till det
919 >> Använd C-v och M-v i det nedre fönstret för att flytta upp
920 och ned i texten. Fortsätt att läsa den här texten i det övre
923 >> Skriv C-x o igen för att flytta markören tillbaka till det övre
924 fönstret. Markören i det övre fönstret står på samma plats som det
925 gjorde när du lämnade det.
927 Du kan fortsätta att använda C-x o för att byta mellan de två
928 fönstren. Vart och ett av fönstren har sin egen markörposition men det
929 är bara ett av fönstren som visar den. Alla redigeringskommandon
930 fungerar i det fönster där markören är synlig. Vi kallar detta fönster
931 för det valda fönstret (selected window).
933 Kommandot C-M-v är bra när du redigerar text i ett fönster och
934 använder det andra fönstret för referenser. Då kan du kan ha markören
935 i samma fönster hela tiden och du kan använda C-M-v för att flytta dig
936 i det andra fönstret.
938 C-M-v är ett exempel på en KONTROLL-META-kombination. Om du har
939 META-tangenten håller du både KONTROLL och META nedtryckt samtidigt
940 som du trycker v. Det har ingen betydelse vilken av tangenterna
941 KONTROLL och META som trycks först, för bägge fungerar så att de
942 "modifierar" de andra tangenterna du trycker.
944 Om du inte har META-tangenten och använder <ESC> istället är
945 ordningsföljden viktig. Du måste trycka <ESC> följt av KONTROLL-v,
946 KONTROLL-<ESC> v fungerar inte. Det är för att <ESC> är ett tecken i
947 sig och inte en äkta "modifierare".
949 >> Skriv C-x 1 i det övre fönstret för att bli kvitt det nedre
952 Om du hade skrivit C-x 1 i det nedre fönstret skulle det övre ha
953 försvunnit. Tänk på detta kommando som "Behåll bara ett fönster, det
954 som markören står i."
956 Du måste inte ha samma buffert i bägge fönstren. Du kan använda C-x
957 C-f för att finna en ny fil i ett av fönstren samtidigt som det andra
958 fönstret förblir oförändrat. Du kommer att märka att fönstren är helt
961 Här är ett annat sätt att använda två fönster till att visa två olika
964 >> Skriv C-x 4 C-f följt av ett filnamn. Avsluta med <Return>.
965 Den nya filen kommer då att dyka upp i det nedre fönstret.
966 Markören flyttats också dit.
968 >> Skriv C-x o för att gå tillbaka till det övre fönstret och C-x
969 1 för att bli kvitt det nedre igen.
972 * REKURSIVA REDIGERINGSNIVÅER
973 -----------------------------
975 Ibland kan du hamna i något som kallas "rekursiv redigering"
976 (recursive editing level). Detta indikeras med hakparenteser runt
977 huvudläget i lägesraden. Till exempel kan det stå [(Fundamental)]
978 istället för (Fundamental).
980 För att komma ur rekursiv redigering trycker du <ESC> <ESC> <ESC>.
981 Detta är ett generellt brytkommando. Du kan också använda det för att
982 bli kvitt extra fönster och för att komma ut ur minibufferten.
984 >> Skriv M-x för att komma in i minibufferten. Skriv så <ESC> <ESC>
985 <ESC> för att komma ut.
987 Du kan inte använda C-g för att komma ut ur rekursiv redigering.
988 Detta är för att C-g används för att avbryta kommandon och argument
989 under rekursiv redigering.
995 I denna vägledning har vi försökt inkludera precis så mycket
996 information att du kan börja använda Emacs. Det finns så många
997 möjligheter i Emacs att det skulle vara omöjligt att förklara alla
998 här. Men du VILL säkert lära dig mer om Emacs eftersom den har många
999 goda egenskaper. Emacs tillhandahåller kommandon för att läsa all
1000 dokumentation. Dessa hjälpkommandon startas med teckenkombinationen
1003 För att använda hjälpen skriver du C-h följt av ett tecken för den
1004 hjälp du behöver. Om du verkligen är helt villrådig kan du trycka C-h
1005 ? för att Emacs skall visa vilken hjälp som finns tillgänglig. Om du
1006 har skrivit C-h och bestämmer dig för att du inte behöver ha någon
1007 hjälp kan du trycka C-g för att avbryta.
1009 (På vissa platser är C-h omkonfigurerad. Det är normalt ingen bra ide´,
1010 så du kan på goda grunder klaga hos systemadministratören. Under
1011 tiden, om C-h inte visar ett hjälpmeddelande längst ner på skärmen,
1012 kan du i stället försöka med funktionstangenten F1 eller M-x
1015 Den mest grundläggande hjälp-funktionen är C-h c. Skriv C-h, ett "c"
1016 och en knappsekvens. Emacs ger då en beskrivning av kommandot.
1020 Meddelandet skall då bli något i stil med:
1022 C-p runs the command previous-line
1024 Detta ger ett funktionsnamn. Funktionsnamnen används huvudsakligen för
1025 att specialanpassa och utvidga Emacs. Men eftersom funktionerna har
1026 beskrivande namn kan de också fungera som en enkel dokumentation,
1027 tillräckligt för att påminna dig om kommandon du redan lärt dig.
1029 Flerteckenskommandon, så som C-x C-s och (om du inte har META, EDIT
1030 eller ALT tangenten) <ESC> v, är också tillåtna efter C-h c.
1032 För att få mer information om ett kommando kan du använda C-h k
1037 Detta kommer visa funktionens dokumentation och namn i ett eget
1038 fönster. För att avsluta hjälpfönstret kan du trycka C-x 1. Du behöver
1039 inte göra det omedelbart. Du kan editera med hjälptexten som stöd för
1040 att först senare ta bort fönstret med C-x 1.
1042 Här är fler varianter på C-h:
1044 C-h f Beskriv en funktion. Du skriver in funktionsnamnet.
1046 >> Prova att skriva C-h f previous-line<Return>.
1047 Detta ger den information Emacs har om funktionen
1048 som implementerar kommandot C-p.
1050 Ett liknande kommando, C-h v, visar dokumentationen för de variabler
1051 som du kan ändra värde på för att anpassa Emacs beteende. Du måste
1052 ange namnet på variabeln när Emacs frågar efter den.
1054 C-h a Kommando-apropå (Command Apropos). Skriv in ett
1055 nyckelord och Emacs listar all kommandon vars namn
1056 innehåller det nyckelordet. Alla dessa
1057 kommandon kan aktiveras med META-x. För några
1058 kommandon listas också de kombinationer bestående av
1059 en eller två tecken som kör det kommandot.
1061 >> Skriv C-h a file<Return>.
1063 Detta visar i ett annat fönster en lista över alla M-x kommandon där
1064 "file" förekommer i kommandonamnet. Du kommer se teckenkommandon som
1065 C-x C-f listade bredvid motsvarande kommandonamn, t.ex. find-file.
1067 >> Tryck C-M-v för att rulla texten i hjälpfönstret. Gör det några
1070 >> Type C-x 1 för att ta bort hjälpfönstret.
1072 C-h i Läs direktmanualen (alias Info). Detta kommando
1073 placerar dig i en speciell buffer vid namn "*info*"
1074 där du kan läsa direkthjälpen för de paket som är
1075 installerade i ditt system. Slå m emacs <Return> för
1076 att läsa Emacs-manualen. Om du aldrig tidigare har
1077 använt dig av Info, skriv ? och Emacs tar dig på en
1078 guidad tur över Infolägets (Info-mode) möjligheter.
1079 När du väl har tagit dig igenom den här
1080 användarhandledningen så är det direktmanualen som är
1081 din huvudsakliga källa till dokumentation.
1087 Tänk på att använda C-x C-c för att avsluta Emacs permanent. För att
1088 tillfälligt gå till ett skal, så att du senare kan komma tillbaka
1089 igen, använd C-z. (Under X kommer detta att minimera Emacs.)
1091 Denna vägledningen är avsedd för nya användare, om det är något som är
1092 oklart duger det inte att sitta och tycka synd om sig själv -- Skicka
1099 Du kan lära dig mer om Emacs genom att läsa dess manual, antingen i
1100 bokform eller on-line i Info (använd Hjälp-menyn eller skriv F10 h r).
1101 Två finesser som du kan komma att gilla speciellt är komplettering
1102 (completion), som spar tangenttryckningar, och dired, som förenklar
1105 Komplettering är ett sätt att undvika onödiga tangenttryckningar. Till
1106 exempel, om du vill byta till *Messages* bufferten, kan du du skriva
1107 C-x b *M<Tab> och Emacs kommer fylla i resten av buffertnamnet så
1108 långt den kan räkna ut det från det du redan skrivit. Komplettering
1109 finns beskrivet i Emacs-manualen i noden "Completion".
1111 Dired gör det möjligt att lista filer i en katalog (och även dess
1112 subkataloger), flytta runt i listan, besöka, byta namn, ta bort och
1113 operera på olika sätt på filerna. Dired finns beskrivet i Info i
1114 Emacs-manualen i noden "Dired".
1116 Manualen beskriver även många andra Emacs funktioner.
1122 Denna vägledning härstammar från en hel rad Emacs-vägledningar och den
1123 första skrevs av Stuart Cracraft för den ursprungliga Emacs. Mats
1124 Lidell översatte den till Svenska.
1126 This version of the tutorial, like GNU Emacs, is copyrighted, and
1127 comes with permission to distribute copies on certain conditions:
1129 Copyright (C) 1985, 1996, 1998, 2001, 2002, 2003, 2004,
1130 2005, 2006 Free Software Foundation, Inc.
1132 Permission is granted to anyone to make or distribute verbatim copies
1133 of this document as received, in any medium, provided that the
1134 copyright notice and permission notice are preserved,
1135 and that the distributor grants the recipient permission
1136 for further redistribution as permitted by this notice.
1138 Permission is granted to distribute modified versions
1139 of this document, or of portions of it,
1140 under the above conditions, provided also that they
1141 carry prominent notices stating who last altered them.
1143 The conditions for copying Emacs itself are more complex, but in the
1144 same spirit. Please read the file COPYING and then do give copies of
1145 GNU Emacs to your friends. Help stamp out software obstructionism
1146 ("ownership") by using, writing, and sharing free software!
1148 ;;; Local Variables:
1150 ;;; sentence-end-double-space: nil
1153 ;;; arch-tag: b352f774-622b-4cc6-85ce-43e3baf4fc1b